Underbaraste Caskad!
Hästar har alltid funnits i mitt liv. Blev satt på ridskola i 5års åldern och sen var jag helt fast. Finns det något bättre än att galoppera i full fart över ängarn så tårarna rinner eller känlan då du hoppar ett högt hinder och det känns som du flyger - det är frihet för mig.
Sålde mina två fina halvblod då tiden blev lite knapp när jag fick Ludwig och de hästana jag hade då kunde inte stå några dagar utan att tycka att livet var pest. Hade helt plötsligt bara shettisen kvar här hemma och hur go och gullig han än är så går han ju inte att rida på för mig.
Med andra ord dröjde det inte länge förrens jag kikade runt på alla hästsidor för att se om jag kunde hitta något och där var han, med sina stora fina ögon och vänliga uttryck, nyligen skadad, okänd stam och därav ett väldigt lågt pris. Jag tog med mig familjen + min syster för att kika! När vi kom in i stallet och fick träffa honom tyckte jag att han var fruktansvärt ful. Konstigt byggd med kort rygg smal lång hals utan några muskler alls och fel benställning...hm ingen höjdare. Tyckte inte heller att han utstrålade något utan var bara neutral. Eftersom jag var gravid med Gustav så skulle min syster provrida men hon sa "oj vad stor han är" och lät lite nervös så jag sa att du behöver inte rida, det får räcka med att ägaren rider för jag ska ändå inte ha honom. Men när vi stod där och kikade och jag bara såg hur (kanske för dagen?) fel han gick så ville jag sitta upp. Han gick som en kamel men verkade ju snäll så det var nog lugnt. Sagt och gjort hoppade jag upp och red lite, kände att oj oj här finns att jobbas på förstår att den varit skadad - han jobbar ju på helt fel sätt!
Vi tackade och åkte hem och jag sa bara att nej jag tar inte hem en felriden häst med så smal och tanig hals och konstig kroppsform - nej tack! Men en kväll sa Fredrik: köp hästen.
Nej sa jag då tillbaka.
Jo köp den, sa han
Kikade på bilderna med de vänliga ögonen och bestämde mig. Fick jag honom för en liten summa skulle jag ta honom.
Sagt och gjort så i början av 2008 kom Caskad till oss och han har visat sig vara den vänligaste och goaste pållen som finns! Honom kommer jag ALDRIG göra mig av med, han är så otroligt personlig och utvecklas för var dag som går.
Från att varit tanig, felbyggt och snedbelastad, hänger på bettet etc etc han hade ingen egen motor alls vilket i mina ögon är oaccepterbart, ridning är svårt och jobbit ändå man kan inte som ryttare bära runt på 600kilo häst, viljan att gå fram och svara snabbt på hjälper måste dom ha själv. Men en drastisk förändring har gjorts så är han nu mjuk och fin i munnen, hänger inte på bettet och är framförallt väldigt liksidig, hovarna är lika stora =jämn belastning och halsen är full med fina muskler. Den egna motorn finns och numer behöver jag bara tänkta vad han ska göra så händer det - ridkonstens fantastiska magi! Vi har hoppat några språng i ridhuset på 110 och det gjorde han fint! och senast har han lärt sig ett enkelt galoppombyte! Är så stolt över honom och han är så otoligt rolig att rida. (ska dock tillägga att Maria som hade honom innan mig tog mycket väl hand om honom - inget fel på henne!!)
I kväll när Fredrik kom hem stack jag ut och red dressyr, öppnor, slutor, öppnor, slutor gymnastik för hela slanten och han var som en gummiboll på slutet. Galppen var stor rund och fin och gick att korta och länga på små signaler. Berömmet mot slutet var att han fick rejsa det fortaste han kan och han blev sååå glad en hel det bocksprång kom i ren glädje iiihaaa rodeo :-) Sen när han var så taggat passade jag på att träna enkla byten och det gjorde han felfritt - duktig kille. När jag travade av var han rund lång och lång och frustade, han verkade väldigt nöjd med sig själv oxå!
Sålde mina två fina halvblod då tiden blev lite knapp när jag fick Ludwig och de hästana jag hade då kunde inte stå några dagar utan att tycka att livet var pest. Hade helt plötsligt bara shettisen kvar här hemma och hur go och gullig han än är så går han ju inte att rida på för mig.
Med andra ord dröjde det inte länge förrens jag kikade runt på alla hästsidor för att se om jag kunde hitta något och där var han, med sina stora fina ögon och vänliga uttryck, nyligen skadad, okänd stam och därav ett väldigt lågt pris. Jag tog med mig familjen + min syster för att kika! När vi kom in i stallet och fick träffa honom tyckte jag att han var fruktansvärt ful. Konstigt byggd med kort rygg smal lång hals utan några muskler alls och fel benställning...hm ingen höjdare. Tyckte inte heller att han utstrålade något utan var bara neutral. Eftersom jag var gravid med Gustav så skulle min syster provrida men hon sa "oj vad stor han är" och lät lite nervös så jag sa att du behöver inte rida, det får räcka med att ägaren rider för jag ska ändå inte ha honom. Men när vi stod där och kikade och jag bara såg hur (kanske för dagen?) fel han gick så ville jag sitta upp. Han gick som en kamel men verkade ju snäll så det var nog lugnt. Sagt och gjort hoppade jag upp och red lite, kände att oj oj här finns att jobbas på förstår att den varit skadad - han jobbar ju på helt fel sätt!
Vi tackade och åkte hem och jag sa bara att nej jag tar inte hem en felriden häst med så smal och tanig hals och konstig kroppsform - nej tack! Men en kväll sa Fredrik: köp hästen.
Nej sa jag då tillbaka.
Jo köp den, sa han
Kikade på bilderna med de vänliga ögonen och bestämde mig. Fick jag honom för en liten summa skulle jag ta honom.
Sagt och gjort så i början av 2008 kom Caskad till oss och han har visat sig vara den vänligaste och goaste pållen som finns! Honom kommer jag ALDRIG göra mig av med, han är så otroligt personlig och utvecklas för var dag som går.
Från att varit tanig, felbyggt och snedbelastad, hänger på bettet etc etc han hade ingen egen motor alls vilket i mina ögon är oaccepterbart, ridning är svårt och jobbit ändå man kan inte som ryttare bära runt på 600kilo häst, viljan att gå fram och svara snabbt på hjälper måste dom ha själv. Men en drastisk förändring har gjorts så är han nu mjuk och fin i munnen, hänger inte på bettet och är framförallt väldigt liksidig, hovarna är lika stora =jämn belastning och halsen är full med fina muskler. Den egna motorn finns och numer behöver jag bara tänkta vad han ska göra så händer det - ridkonstens fantastiska magi! Vi har hoppat några språng i ridhuset på 110 och det gjorde han fint! och senast har han lärt sig ett enkelt galoppombyte! Är så stolt över honom och han är så otoligt rolig att rida. (ska dock tillägga att Maria som hade honom innan mig tog mycket väl hand om honom - inget fel på henne!!)
I kväll när Fredrik kom hem stack jag ut och red dressyr, öppnor, slutor, öppnor, slutor gymnastik för hela slanten och han var som en gummiboll på slutet. Galppen var stor rund och fin och gick att korta och länga på små signaler. Berömmet mot slutet var att han fick rejsa det fortaste han kan och han blev sååå glad en hel det bocksprång kom i ren glädje iiihaaa rodeo :-) Sen när han var så taggat passade jag på att träna enkla byten och det gjorde han felfritt - duktig kille. När jag travade av var han rund lång och lång och frustade, han verkade väldigt nöjd med sig själv oxå!
Kommentarer
Trackback
